Värsta bästa festen!

Förra året damp det ner ett e-mail från en av Londonvännernas make. Han skulle anordna en överraskningsfest för sin fru. Igår var det dags. Och vilken fest det var! På ett hotell i stan stod 100 personer och väntade in huvudpersonen:

Med bubbel i handen (vatten i mitt fall…) och i goda vänners lag hade Christians fest för Åsa redan börjat på topp. När så Åsa äntrade lokalen smattrade kamerorna på värsta paparazzimanér. Åsa torkade en tår ur ögonvrån och utbrast gång på gång ”men är du här, och du, och duuu”! Där var vänner från London, samt alla nära och kära som flugit in från Sverige:

Klädkoden sa ”disco” så jag gick som levande discokula:

Efter mingel bar det av upp till högsta våningen för en trerätters middag, precis jämte kupolen i St Pauls Chathedral:

Efter maten for vi ner i underjorden till hotellets schyssta nattklubb. Dit hade Christian flugit in The Pusher! Och inte nog med det. De hade en gästartist med sig som inledde festnatten. Jessica Folcker som sjöng bara för Åsa:

Det var en helt grym fest som jag tyvärr inte kunde fullfölja så som sig bör. Jag menar The Pusher var grymma, inte bara deras egna låtar utan de körde kvalitetscovers också – vi pratar favoriter som Prince och Stones. Trist då att ryggen inte bar för en enda dans (ja när det var en lugn låt tyckte Mats vi kunde testa, men hur sjutton skulle det gå till med den discokulan mellan oss, haha) och när sammandragningarna varnade för att natten skulle sluta i en helt annan typ av födelsedagsfest än planerat!

Vi är dock aningens slitna igår ändå. Att gå och lägga sig vid halvtvåsnåret hör inte till vanligheterna nuförtiden. Men det var det väl värt! Efter en tur ”på byn” sitter vi nu i soffan med Hitta Nemo på TV:n, Macen i knäet och The Pusher i lurarna.

Tack Christian och Åsa för en strålande kväll!

About these ads