Kategoriarkiv: Fashion Girls

New York Fashion Week: Rodebjer

Jag fick en inbjudan från en i min mammagrupp. Till Rodebjers Fall 2013 Ready to Wear-visning.

Rodebjer. Kul av flera anledningar. Rodebjer är ju en av mina absoluta favoriter. Sen kändes det lite som att jobba igen. Letade nästan efter micken för att få springa backstage och göra intervjuer efter visningen.

Men vad som inte är som när jag jobbade. Är att här hemma finns två barn som gör att bilderna inte var ute här på bloggen i ett nafs. Utan först nu.

Men de är värda att vänta på. Där fanns en del fantastiska outfits och musiken – ja den sjöngs live av Nina Persson. Om jag filmade så du får höra? Klart jag gjorde!

Detta bildspel kräver JavaScript.

Bild

Icke-överraskningen

20121225-230631.jpg

Ja tack!

Klämde på den här idag. Funderar starkt på att den ska få flytta hem till mig för de födelsedagspengar jag har kvar från mina föräldrars grattiskuvert.

Alexander Wang för en femma

Man letar och lyfter och vänder och vrider i loppisaffärerna. Ibland utan lön för mödan. Men så plötsligt står man där med Fyndet. Som i Camden idag. Fem pund för en Wang i toppskick. Tack för det. Idag är det jag som är väldigt nöjd!

20120607-192730.jpg

20120607-192747.jpg

Bästa överraskningen

I torsdags efter en förmiddag i leklandet gick vi med vännerna hem på fika. Födelsedagsfika visade det sig. Överraskningsfödelsedagsfika. För mig! Så härligt! Ballonger, sång, lek, hembakad tårta och hela baletten. Fina, fina vänner!

20120414-065122.jpg

20120414-065204.jpg

20120414-065231.jpg

20120414-065258.jpg

Och från vännen skräddaren, en amningsklänning i favoritfärgen marinblått. Jag har gnällt lite kring de tråkiga amningskläderna som finns. De är alltid väldigt u-ringade och tajta. Och med en postgraviditetsmage är man sällan intresserad av slimmade kläder. Den här a-linje-formade klänningen är perfekt! Och halsringningen finfin och lagom. Tack bästa Vicki (vars kläder du tidigare sett på storasyster)!

Hur snygg?

20120401-213208.jpg

Gwyneth Paltrow för Lindex

Min första tanke är att hon är sjukt snygg. Och att hon passar för Lindex. Men sen undrar jag. Varför gör hon det? Jag menar där måste finnas tusentals mer creddiga märken och butiker hon kan vara ansikte åt. Och det lär ju inte vara för pengarna. Lindex liksom. Men sen tittar jag igen och slutar bry mig och blir lite avis att jag inte har en privat kock och en PT som kan se till så jag ser ut sådär efter två barn…

Bilder Lindex. Fotograf: Josh Olins. 

Döm om min förvåning…

… när jag klickade in för att kolla röda byxor åt dottern och såg att Marnisandalerna jag ville ha plötsligt fanns i sortimentet hos H&M. I min storlek. Klick klick klick. I slutet av mars kommer dom.

Bra köp hoppas jag. Jag är faktiskt i behov av ett par nya sandaler. Förra året blev det inga (och sandaler är ju en sko som precis som en ballerina åtminstone för mig håller endast en säsong, högst två). Istället höll jag fast vid mina nitade gladiatorer (för tredje säsongen!). Lite daterade kanske, men jag gillade dom. Dom och de Mats kallar mina sjuksköterskeskor! Men nu är de båda slut. Slut slut slut. Så jag hoppas dessa kan ta över som trotjänare. Enkla, i skinn och inte så himla oj-stod-du-och-köade-Marni-för-H&M-in-your-face. Bara lite!

Vad trodde jag egentligen?

Jag hängde på låset, om man nu kan säga det om att shoppa på nätet, men… inget Marni for H&M för mig inte.

Vill man väldigt gärna så är Ebay redan överöst med Marni+H&M-prylar. Frågan är om man är beredd att betala priset? Upp till tre gånger högre än butikspris. Jag är det i alla fall inte. Ska bli intressant att se om andra är det, annars kanske man kan få hem en eller annan grej ändå…

Jo men jag hade köat om jag kunde…

Marni + H&M. Vilket succésamarbete. Jag vill ha… massor! Men jag gissar att jag den 8:e mars, en vecka innan beräknad födsel, inte kommer vilja trängas. Kanske ska man hoppas på nätet?

Gillar du kollektionen? Favoritplagg? Tror de mönstrade byxorna ovan är mina. Eller den prickiga jackan. Eller sidenpyjamasen. Eller sandalerna. Eller…

Vilken present!

Jag har skrivit om Maria förut. Vi har följt varandra på nätet i flera år, våra historier är på många sätt lika och våra döttrar är födda med bara ett par veckors mellanrum. När hon öppnade smyckesstudio i mina gamla hoods tittade jag och dottern in och hälsade på. Det var första gången vi sågs på riktigt. Det var i somras.

För någon vecka sen mailade Maria mig och frågade om min adress. Hon hade något hon ville ge mig. Gissa om jag blev nyfiken. Så när paketet dök upp idag var jag snabb att öppna. Och blev så glad att tårarna trillade.

”Inte för att detta kan ersätta ditt gamla, men jag kunde inte låta bli” stod det på kortet. Och när jag öppnade den lilla lådan fann jag… mitt förlorade ekollon:

Nej det är förstås inte exakt det ekollonet jag tappade. Det är nog försvunnet forever. Men det är nästan exakt likadant. Och att Maria, som jag alltså träffat en enda gång, tänkte på mig, det är så fantastiskt fint att jag inte vet hur jag någonsin ska kunna återgälda henne.

Och inte nog med det. Hennes dotter hade även valt ut ett halsband till min dotter. Det var som lilla julafton för oss!

Missa inte att kolla in allt annat fint Maria gör i hennes webshop Mawi Design.

Ytliga nojjor

Det är ju inte bara fötterna som svullnat. Hela jag är rätt stor. Precis som med dottern ser det ut som att jag kommer gå upp sisådär 20 kilo den här graviditeten.

Och det må vara ytligt. Men det är rätt jobbigt. Inför festen i lördags hade jag stor klädångest och jag sa till Mats som det var ”jag har aldrig känt mig så ful i hela mitt liv”. Jag har känt mig snyggare rödmosig, osminkad och svettig i orangea matchkläder efter ha spelat handboll.

Det är på något sätt så förbjudet att säga det. Man ska bara vara glad att man är gravid och känna sig vackrast i världen (och det hade jag kanske gjort om jag ”bara” haft en liten kula, men med 20 kilo kommer ju en hel del annat än kulan…). Om man inte gör det. Ja då är det något fel. Och glad är jag. Gissa om. Jag menar, man genomgår inte IVF om man inte vill ha barn. Men det hindrar inte att jag på vägen dit känner mig rätt… ful.

Ibland går jag in på mitt Flickr-konto och kollar bilder från förr. Tänker. Så där kommer det bli. Igen. Om ett tag. Ge det bara lite tid. Och så kommer det ju bli. Det vet jag. Men ibland behöver jag peppa mig själv på det sättet. Ytligt schmytligt, I know…

Sen struntar jag i det igen och går och fikar och beställer en extra bulle! För att hur dåligt jag än mår av att vara tjock så skulle jag må ännu sämre om jag inte unnade mig.

Shoppingchansning

Det är ju förmodligen inbillning, men jag tycker att jag ser en himlans massa fler saker i butik som jag gillar, än vad jag brukar göra. Det vill säga, än vad jag brukar göra då jag faktiskt skulle kunna prova kläderna i fråga.

För att inte tala om reafynden. Jäklar vad jag hade shoppat om jag vetat hur sakerna skulle sitta sen. Eller snarare hur jag kommer se ut sen.

Men så dök den upp. Den fina rocken. Den som jag inte kommer kunna använda förrän i höst. Till ett hiskeligt bra pris. Så jag gjorde en deal med mig själv. Jag la ut ett gäng grejer jag inte använder på Ebay och tänkte att om jag säljer dom för priset av rocken, då köper jag och chansar.

Jag gjorde några sådana köp förra graviditeten också. När Nakkna skulle stänga sin butik och tokreade till exempel. Eller när snyggaste sidenklänningen inte kostade mer än någon hundralapp. Vissa köp var bra köp. Andra mindre bra.

Mina annonser går ut om dryga två timmar och än så länge är jag uppe i över hälften av rocken. Så kanske blir det en shoppingchansning. I så fall hoppas jag den går hem. Nästa höst.

Släng, släng, släng

Måndagar är vår ”fixardag”. Då vi bakar veckans bröd, tvättar, plockar undan och varannan vecka tar emot matleverans.

Plockade precis ur den ”svarta maskinen” och såg samma-samma-samma kläder jag haft de senaste månaderna. Nu när jag blivit riktigt stor har utbudet dessutom krympt ytterligare då de ”vanliga” tajta klänningarna liksom åker upp för mycket och inte funkar. Kvar är gravidtrasorna. Oj vad de ska kastas när det hela är över (nåja, ges bort till välgörenhet snarare förstås). Jag är evigt trött på dom. Och på lördag ska vi på middag på trendig restaurang och jag har… en klänning att välja på. Välja… Pfffttt…

Men nu vet jag vad resten av julklappspengarna ska gå till. Jag ska scouta upp lite fint och amningsvänligt (tips?) så det känns lite som en nystart i garderobsväg när bebisen kommit, även om jag inte kommer kunna komma i mina ”vanliga” kläder på minst ett par månader efter. Minst…

Det är visserligen en bit kvar. Men nu är det nedräkning. Vecka 30 och lite till.

Jag <3 också

Kappan, kappan, kappan. En lång Busnel – ja tack!

20120105-222539.jpg

Hur jag sprängde min moraliska gräns

Jag tycker det är vackert med päls. Men jag har inte kunnat övertyga mig moraliskt om att det är riktigt. Och jag tillhör dom som fnyst åt argumentet ”men det är ju secondhand, då är det inte samma sak”. Inte samma sak? Det är väl exakt samma sak oavsett om det var igår eller femtio år sedan djuren dödades? Dessutom. Den som gjorde sig av med den gamla pälsen köper troligtvis en ny. Och så var det hela igång igen.

Men som en mellanväg har jag tänkt mig en jacka av lamm där man liksom kammat ut pälsen. Som den på Zara i höstas. Jag förutsätter att en lammpälsjacka kommer från djur som faktiskt ändå blivit mat. Säga vad man vill om det, men jag tror vi behöver äta kött. Jag har därför haft en bevakning på Ebay på en grå lammpäls ett tag.

Men så plötsligt hände det. Jag klickade in för att se vad en säljare som hade just en sådan där lammpäls mer sålde. Och utan att jag visste ordet av så budade jag på en mink-cape från 60-talet. Mink! Och jag vann… Och nu hänger den här. Och den är fantastiskt fin. Men vad hände egentligen? Ja jag har absolut inga ursäkter. Det var verkligen enbart ytligheten som tog över…

Tänker mig den till vardags över en jeansjacka och på väg till fin fest över blåsan. Nu har jag en mage som liksom tar fokus från allt, så modellen från Ebay får visa mitt dåliga samvete:

Tack mamma och pappa för den här julklappen också.

Tack mamma och pappa

Köp nr 2 för mammas och pappas julklapp. Det som skulle varit ett par stövlar. Blev ett par tofflor! Strax innan jul köpte jag ett par tjusiga sammetstofflor för lite för mycket pengar. Men jag ville ha något fint på fötterna här hemma i kalla lägenheten. Ett mjukare och bekvämare alternativ till inneskor när man har gäster. Jag travade runt i tofflorna någon vecka. Hann förstås slänga kvittot. När… jag plötsligt upptäckte att våra vita golv var märkligt flammiga. Sulorna färgade av sig… Sådan tur var fick jag byta. Tog ett par vanliga ballerina i jersey med liten rosett. Men så sprang jag på dessa på Topshops rea. Söta. Tyckte jag. Och tog med dom hem. Tack mamma och pappa!

20111231-143913.jpg

Science Museum

I fredags gjorde vi Science Museum. En kul grej för dig som är på besök med små barn i London. Längst ner har de en ”utställning” som heter ”The Garden”. Den är anpassad för 3 – 5-åringar, men även dottern som är dryga 2 gillade det skarpt. Här inne får de prova på och upptäcka. När vi var där hade de även en såpbubbelshow som var mäkta populär bland ungarna. Kanske främst de som var lite äldre.

20111231-143522.jpg

20111231-143557.jpg

20111231-143619.jpg

20111231-143640.jpg

20111231-143710.jpg

20111231-143732.jpg

Har man lite äldre barn finns det förstås annat att göra. Där finn utställningar anpassade för 5 – 7-åringar, 8 – 11-åringar, 12 – 16-åringar och förstås för vuxna. Som på Londons museum är inträdet gratis. Men vill man t ex se 3D-filmerna kostar det extra.

Science Museum ligger i South Kensington precis jämte Natural History Museum och bara en liten bit från konst- och designmuseet Victoria & Albert. Vill man kombinera museibesöket med shopping ligger Harrods och Harvey Nichols runt 10 minuter bort (i samma kvarter finns mer lyxshopping, bl a Prada, Bottega Veneta, Jimmy Choo, Dior, Marni, Missoni, Miu Miu, YSL och Chanel), Chelseas Kings Road når du på ca 20 minuter och High Street Kensington ungefär lika långt ifrån fast åt andra hållet.

PS. Fler tips om barnaktiviteter för dig på besök i London hittar du under fliken KnatteLondon ovan.

Great Minds Thinks Alike

Vi har haft en av de bästa jularna. Och med några av de finaste julklapparna. Ever. Tidigare i höstas såg jag drömstövlarna. Handsydda, klassiska och alldeles för dyra. Men ack så fina. Så när jag packade upp Mats paket låg de där. De perfekta svarta vardags-men-ändå-snygga-nog-att-gå-ut-och-äta-middag-stövlarna.

När jag sedan packade upp ett paket från mamma och pappa sa de ”det här är ju lite mal placé nu”. Där låg nämligen ett bidrag till stövlarna. Great Minds Think Alike! Det bidraget fick nu istället bli till ”handla något du inte hade gjort annars”. Som reashoppingen häromdagen, eller den finafina saken jag Ebayade hem igår kväll. Visar upp när den landar här. Är även rätt sugen på ett sådant här armband.

Hur stövlarna ser ut? Ja det är klart du ska få se! Med de andra fina klapparna jag hade äran att packa upp i lördags:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Det sorgliga i det hela… Mina vader har, liksom resten av kroppen, blivit större. På morgonen får jag på mig stövlarna. På eftermiddagarna då jag stått och gått ett tag – inte en chans… Vill dock inte lästa ut eller något då mina gamla trotjänar-Acne också är så tajta just nu att jag inte kan ha dom… Så det blir några tjusiga morgonpromenader, annars väntan till hösten 2012…

Nyckelordet är ”spring”

Att shoppa som gravid är ju sådär. Det mesta behövs liksom provas. Men så dök H&M’s vårkatalog upp i brevlådan. VÅR! Vår, vår, vår. Jag borde förstås veta att det kommer dröja minst till mitten av sommaren innan jag kommer kunna ha några av mina vanliga kläder (plus att en hel del kommer gå bort ändå för att de inte är amningsvänliga), men ändock. Att bläddra i den och tänka ”den här kan jag faktiskt använda, på riktigt, ganska snart” kändes ändå rätt kul.

Fast det var ju inte en uppsjö av saker som talade till mig. H&M är ju kanske inte det stället jag helst lägger mina pengar, mest för att om det är något iögonfallande så vet man att man kommer hamna på en fest med någon i samma outfit. Men dessa prylar skulle nog ändå kunna få flytta hem till mig:

Lite längre variant av MC-jackan. I riktigt skinn.

Söt vippig jeansklänning. Som inte går att amma i... så den lär går bort.

Fin tunika i bomull/siden med små blommor och fåglar. Och med knappslå = amningsbar!

Emaljarmband som finns i regnbågens alla färger. Jag kan tänka mig... allihop!

Jag tycker det är galet svårt att hitta fina BH's utan bygel, så denna kommer nog få följa med hem även om den inte går att amma i.

Liksom denna.