Category Archives: KnatteLondon

Canterbury Tales

Vi skulle till kusten. Vi skulle äta ostron i solen. I Whitstable. Men solen visade sig inte vara med oss så vid frukostbordet fick vi blixtändra våra planer. Fram med guideboken. Nära London. Inomhus. Canterbury. Katedralen. Taget! ”Ses om en timme” sa vi till vännerna och packade om från sol och strand till regn och rusk. Snabbt fluktade jag på bokens mattips och tur var nog det, för oj så mysigt The Goods Shed var, som visade sig ligga precis vid tågstationen. Perfekt då vi rullade in i stan lagom till lunchtid. Överblickande stans Farmers Market åt vi en smarrig måltid och promenerade sedan genom staden mot katedralen. Den tornade plötsligt upp på en av sidogatorna till high street. Kändes lätt surrealistiskt att den liksom bara fanns där. Bland allt det andra. Mäktig. Otroligt mäktig. Med en gräsmatta som gjord för små barnfötter att göra av med springet i benen på.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Förra fredagen då solen sken

Då klev vi på tåget mot Brighton. Tre mammor och sex barn under 3,5 år. Det gick… ganska bra. Det sämsta var, hör och häpna – solen. Där fanns nämligen ingen skugga att finna på hela stranden. Sen var det ju rätt stenigt. Och min slutsats efter ett par timmar på beachen var att man helst ska vara minst en vuxen per barn. Till sist fick vi kapitulera och hitta en plaskdamm så tjejerna fick bada ordentligt.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Annars är Brighton en fin utflykt från London. Dryga timmen på tåget och dryga tian (pund såklart) för biljetten tur och retur.

Störande Dancing Queens

Fredagsutflykten förra veckan gick till Foundling Museum i Bloomsbury. Ett museum om Londons hittebarn. På första våningen fanns en stor sal med barnböcker, utklädningskläder och en kvinna vid ett piano. Tjejerna rusade ut på golvet och drog av dans på dans:

Det ska tilläggas. Att mellan danserna sprangs det. Titta på rummet. Det nästan uppmanar till tokrus. Och det läts. Så som 2-3-åringar gör. Vi sa naturligtvis till dom när det blev för högljutt, men de är ju barn och de låter mer än vuxna.

Det gillades inte av damen vid pianot. Där trodde vi att hon tyckte det var lite charmigt med några småtjejer som uppskattade hennes musik. Där var ju inga andra. Men nej. Hon sa till oss att ”snart kommer en grupptur, då måste ni gå”. Inte ”då måste ni sänka volymen” utan ”då måste ni gå härifrån”. Utkörda? Ja hon ifrågasatte till och med om våra små barn kunde uppskatta museet över huvud taget. Visst. Det var mycket läsa och många tavlor. Men tjejerna tittar. Och gillar. Och springer och dansar. Kan det vara för tidigt att bringa kultur i barns liv? Tydligen. På The Foundling Museum verkar de tycka det. Där kände vi oss inte välkomna. Så vi gick. Omedelbart.

Den där resan

Den vi gjorde i söndags. Den gick till Oxford:

Detta bildspel kräver JavaScript.

En fin utflykt från London. Tåget tar drygt en timme och kostar runt £20 per person ToR om man prickar in off peak. Ungar gillart också. Både storasyster och lillasyster verkade nöjda och vännernas äldre barn likaså. Vi promenerade runt staden och kikade in på de olika collegen. Jag kände det som att jag var med i Brideshead Revisited. Jag vet att vännerna, som stannade över natten,  skulle till ett barnvänligt museum som heter Pitt Rivers följande dag.

På resande fot

20120507-090341.jpg

Camera Obscura

Vi testade konst idag igen. Med bättre resultat. På galleriet Camden Arts Centre i norra London hade de en fotoutställning som tilltalade de små. Dessutom har de ett helhärligt och barnvänligt fik. Gott om plats för vagnar och finfin inhägnad uteplats.

Det var NY-fotografen Zoe Leonard som experimenterat med ljus och form. Hon huserade i tre rum. I ett låg gamla vykort från Niagara Falls i olika högar, högar som återskapade topografin från platsen.

Bild Camden Arts Centre

I ett annat hade hon skapat en Camera Obscura genom ett hål i väggen. På motsatt sida såg man byggarbetet och vägen utanför galleriet projekteras. På stora beanbags kunde man observera utsidan uppochner.

I sista rummet raka motsatsen. Vitt vitt vitt och fotografens faux-pas. Fotografera rakt in i solen. Leonard hade gjort det arton gånger:

På vägen ut sen kunde vi se vad vi tidigare sett uppochner åt rätt håll:

Londonshopping med småbarn

Vår fredagsutflykt gick den här veckan till Westfields shoppingcenter. ”Vadå för barnens skull” sa Mats. Men faktiskt. Det mesta vi gjorde var barnkul:

Detta bildspel kräver JavaScript.