Category Archives: Londonvardag

Goda grannar

Gick och lämnade tvätten i morse och tittade in hos nyfunna vänner i kvarteret på en snabb kaffe. Sånt är det bästa jag vet. Att kunna spontan-titta-in hos vänner. Det är nog det jag saknar mest från Londontiden. Där i Hampstead var det lite som i en småstad. Nära till alla och inget konstigt att bara titta in om man råkade ha vägarna förbi. Vet inte riktigt hur vi ska få till det när vi flyttar till Sverige så småningom. Vad säger ni, bekantskapskretsen – kan vi enas om en och samma håla att flytta till?

Tripp Trapp Trull

En eftermiddag i Primrose Hill för ett par veckor sedan. Lillasysters första tur framåtvänd i Björnen. Där har hon hängt en del sen dess. Hon gillart!

Foto Viki Petersson

Blomsterflickor i Regents Park

20120612-213400.jpg

Canterbury Tales

Vi skulle till kusten. Vi skulle äta ostron i solen. I Whitstable. Men solen visade sig inte vara med oss så vid frukostbordet fick vi blixtändra våra planer. Fram med guideboken. Nära London. Inomhus. Canterbury. Katedralen. Taget! ”Ses om en timme” sa vi till vännerna och packade om från sol och strand till regn och rusk. Snabbt fluktade jag på bokens mattips och tur var nog det, för oj så mysigt The Goods Shed var, som visade sig ligga precis vid tågstationen. Perfekt då vi rullade in i stan lagom till lunchtid. Överblickande stans Farmers Market åt vi en smarrig måltid och promenerade sedan genom staden mot katedralen. Den tornade plötsligt upp på en av sidogatorna till high street. Kändes lätt surrealistiskt att den liksom bara fanns där. Bland allt det andra. Mäktig. Otroligt mäktig. Med en gräsmatta som gjord för små barnfötter att göra av med springet i benen på.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Gissa fredagsutflykten

20120519-152153.jpg

Störande Dancing Queens

Fredagsutflykten förra veckan gick till Foundling Museum i Bloomsbury. Ett museum om Londons hittebarn. På första våningen fanns en stor sal med barnböcker, utklädningskläder och en kvinna vid ett piano. Tjejerna rusade ut på golvet och drog av dans på dans:

Det ska tilläggas. Att mellan danserna sprangs det. Titta på rummet. Det nästan uppmanar till tokrus. Och det läts. Så som 2-3-åringar gör. Vi sa naturligtvis till dom när det blev för högljutt, men de är ju barn och de låter mer än vuxna.

Det gillades inte av damen vid pianot. Där trodde vi att hon tyckte det var lite charmigt med några småtjejer som uppskattade hennes musik. Där var ju inga andra. Men nej. Hon sa till oss att ”snart kommer en grupptur, då måste ni gå”. Inte ”då måste ni sänka volymen” utan ”då måste ni gå härifrån”. Utkörda? Ja hon ifrågasatte till och med om våra små barn kunde uppskatta museet över huvud taget. Visst. Det var mycket läsa och många tavlor. Men tjejerna tittar. Och gillar. Och springer och dansar. Kan det vara för tidigt att bringa kultur i barns liv? Tydligen. På The Foundling Museum verkar de tycka det. Där kände vi oss inte välkomna. Så vi gick. Omedelbart.

S(pr)inging In the Rain

20120510-204206.jpg

20120510-204232.jpg