Efter det en promenad i solen och lunch i Hampstead. Där finns en liten ”låda” där världens godaste crêpes gräddas på löpande band.

Man kan välja allt från crêpes med bara socker, till de med ratatouille, spenat, Nutella, banan, belgisk mörk choklad, rom mm. Vi körde på ost och skinka idag, något som gillas av hela familjen, särskilt den yngsta medlemmen:

Bakislunch som slår både pizza och hamburgare om du frågar mig!

Med bubbel i handen (vatten i mitt fall…) och i goda vänners lag hade Christians fest för Åsa redan börjat på topp. När så Åsa äntrade lokalen smattrade kamerorna på värsta paparazzimanér. Åsa torkade en tår ur ögonvrån och utbrast gång på gång ”men är du här, och du, och duuu”! Där var vänner från London, samt alla nära och kära som flugit in från Sverige:

Klädkoden sa ”disco” så jag gick som levande discokula:

Efter mingel bar det av upp till högsta våningen för en trerätters middag, precis jämte kupolen i St Pauls Chathedral:

Efter maten for vi ner i underjorden till hotellets schyssta nattklubb. Dit hade Christian flugit in The Pusher! Och inte nog med det. De hade en gästartist med sig som inledde festnatten. Jessica Folcker som sjöng bara för Åsa:

Det var en helt grym fest som jag tyvärr inte kunde fullfölja så som sig bör. Jag menar The Pusher var grymma, inte bara deras egna låtar utan de körde kvalitetscovers också – vi pratar favoriter som Prince och Stones. Trist då att ryggen inte bar för en enda dans (ja när det var en lugn låt tyckte Mats vi kunde testa, men hur sjutton skulle det gå till med den discokulan mellan oss, haha) och när sammandragningarna varnade för att natten skulle sluta i en helt annan typ av födelsedagsfest än planerat!

Vi är dock aningens slitna igår ändå. Att gå och lägga sig vid halvtvåsnåret hör inte till vanligheterna nuförtiden. Men det var det väl värt! Efter en tur ”på byn” sitter vi nu i soffan med Hitta Nemo på TV:n, Macen i knäet och The Pusher i lurarna.

Tack Christian och Åsa för en strålande kväll!

Tur då att man har en sambo och en dotter som går ut och åker sparkcykel och matar ankor så jag kan bara vara en stund. De kom hem för lunch och Mats sa till dottern ”ja så här är det i din mammas familj förstår du, vid halvett går man fortfarande omkring i morgonrock”. Tror det var en pik till dig (också), lillebror Martin!

Hembakade i år igen. Inte för att jag tycker man måste baka dom själv, utan för att de ju inte går att få tag i här. Knappt. Vi jobbade enligt mottot ”bygg din egen semla” så alla fick skära sina lock som de ville, peta i mandelmassa och grädde och pudra på florsocker – allt enligt tycke och smak så alla skulle få sin favoritsemla. Min hade mycket, mycket mandelmassa och lite, lite grädde – mums!

Väl godkänt, var både sambons och dotterns betyg!

För att inte tala om reafynden. Jäklar vad jag hade shoppat om jag vetat hur sakerna skulle sitta sen. Eller snarare hur jag kommer se ut sen.

Men så dök den upp. Den fina rocken. Den som jag inte kommer kunna använda förrän i höst. Till ett hiskeligt bra pris. Så jag gjorde en deal med mig själv. Jag la ut ett gäng grejer jag inte använder på Ebay och tänkte att om jag säljer dom för priset av rocken, då köper jag och chansar.

Jag gjorde några sådana köp förra graviditeten också. När Nakkna skulle stänga sin butik och tokreade till exempel. Eller när snyggaste sidenklänningen inte kostade mer än någon hundralapp. Vissa köp var bra köp. Andra mindre bra.

Mina annonser går ut om dryga två timmar och än så länge är jag uppe i över hälften av rocken. Så kanske blir det en shoppingchansning. I så fall hoppas jag den går hem. Nästa höst.

I kväll var det min tur att uppfylla min del av matmålet. Jag gjorde Lilla Matdérivens pollobollar serverade med pasta och broccolipesto. Mumsigt och nyttigt! Första gången dottern ätit broccoli frivilligt. Bara det är ju en vinst i sig!

I torsdags bokade vi bord och åt sushi/friterade pilgrimsmusslor/biffsallad till förrätt, fisk med soyabönor och egg-fried-rice till varmrätt och sen en choklad/citrongräs-efterrätt. Sagolikt. Pan-asiatiskt kök när det är som bäst.

Lokalen hade ett överdåd av allt. Men på ett rätt skönt sätt. Bredvid oss gick tågspåret och emellanåt susade tågen förbi. Utan att det kändes som ett störande moment, snarare som en kul detalj.

Efteråt tog vi en kaffe i en av barerna och jag skulle kunna tänka mig att det är helt okej att fortsätta till nattklubben om det var fredag eller lördag. Tydligen dyker det upp kändisar här titt som tätt och när vi lämnade stod där ett par paparazzis utanför.

Det är nog inte helt fel att äta lunch här heller. Lokalerna blir nog helt annorlunda dagtid. Fokuset flyttas från det mysiga och varma till ljuset från de enorma fönstren.

Min lista ser du i spalten till höger (utan inbördes ordning). Sveriges lista över 2011 års mest populära barnnamn ser ut så här:

Flickor: Alice, Maja, Elsa, Julia, Linnéa, Ella, Ebba, Molly, Wilma, Emma.
Pojkar: William, Lucas, Oscar, Hugo, Elias, Oliver, Liam, Alexander, Viktor, Emil.

Men senaste namnet in på min lista, Sigrid, är tydligen årets uppstickare på flicksidan i Sverige. På pojksidan är det Tage som är högsta nykomling.

Tittar man på hela listan är ju ”mina” flicknamn (förutom Ella som ju ligger på tio-i-topp) Lily, Elin och Astrid också hyfsat poppis.

På pojksidan kan jag ju glädja Mats med att hans enda namn (hans lista finner du också i högra spalten, strax under min) fyller våra kriterier totalt. Å andra sidan gör flera av ”mina” namn det också. Som Ivan, Mauritz, Silas och Edgar t ex.