Hembakade i år igen. Inte för att jag tycker man måste baka dom själv, utan för att de ju inte går att få tag i här. Knappt. Vi jobbade enligt mottot ”bygg din egen semla” så alla fick skära sina lock som de ville, peta i mandelmassa och grädde och pudra på florsocker – allt enligt tycke och smak så alla skulle få sin favoritsemla. Min hade mycket, mycket mandelmassa och lite, lite grädde – mums!

Väl godkänt, var både sambons och dotterns betyg!

För att inte tala om reafynden. Jäklar vad jag hade shoppat om jag vetat hur sakerna skulle sitta sen. Eller snarare hur jag kommer se ut sen.

Men så dök den upp. Den fina rocken. Den som jag inte kommer kunna använda förrän i höst. Till ett hiskeligt bra pris. Så jag gjorde en deal med mig själv. Jag la ut ett gäng grejer jag inte använder på Ebay och tänkte att om jag säljer dom för priset av rocken, då köper jag och chansar.

Jag gjorde några sådana köp förra graviditeten också. När Nakkna skulle stänga sin butik och tokreade till exempel. Eller när snyggaste sidenklänningen inte kostade mer än någon hundralapp. Vissa köp var bra köp. Andra mindre bra.

Mina annonser går ut om dryga två timmar och än så länge är jag uppe i över hälften av rocken. Så kanske blir det en shoppingchansning. I så fall hoppas jag den går hem. Nästa höst.

I kväll var det min tur att uppfylla min del av matmålet. Jag gjorde Lilla Matdérivens pollobollar serverade med pasta och broccolipesto. Mumsigt och nyttigt! Första gången dottern ätit broccoli frivilligt. Bara det är ju en vinst i sig!

I torsdags bokade vi bord och åt sushi/friterade pilgrimsmusslor/biffsallad till förrätt, fisk med soyabönor och egg-fried-rice till varmrätt och sen en choklad/citrongräs-efterrätt. Sagolikt. Pan-asiatiskt kök när det är som bäst.

Lokalen hade ett överdåd av allt. Men på ett rätt skönt sätt. Bredvid oss gick tågspåret och emellanåt susade tågen förbi. Utan att det kändes som ett störande moment, snarare som en kul detalj.

Efteråt tog vi en kaffe i en av barerna och jag skulle kunna tänka mig att det är helt okej att fortsätta till nattklubben om det var fredag eller lördag. Tydligen dyker det upp kändisar här titt som tätt och när vi lämnade stod där ett par paparazzis utanför.

Det är nog inte helt fel att äta lunch här heller. Lokalerna blir nog helt annorlunda dagtid. Fokuset flyttas från det mysiga och varma till ljuset från de enorma fönstren.

Min lista ser du i spalten till höger (utan inbördes ordning). Sveriges lista över 2011 års mest populära barnnamn ser ut så här:

Flickor: Alice, Maja, Elsa, Julia, Linnéa, Ella, Ebba, Molly, Wilma, Emma.
Pojkar: William, Lucas, Oscar, Hugo, Elias, Oliver, Liam, Alexander, Viktor, Emil.

Men senaste namnet in på min lista, Sigrid, är tydligen årets uppstickare på flicksidan i Sverige. På pojksidan är det Tage som är högsta nykomling.

Tittar man på hela listan är ju ”mina” flicknamn (förutom Ella som ju ligger på tio-i-topp) Lily, Elin och Astrid också hyfsat poppis.

På pojksidan kan jag ju glädja Mats med att hans enda namn (hans lista finner du också i högra spalten, strax under min) fyller våra kriterier totalt. Å andra sidan gör flera av ”mina” namn det också. Som Ivan, Mauritz, Silas och Edgar t ex.

Jag tror vi njöt i fulla drag båda två. I sakta mak petade vi i oss vår pasta. Inget klagande. Inget tjatande. Inte ens en liten penne tappades. Lite glass och kaffe på det och lyckan var total. I en hel timme satt vi där och bara njöt. Det är nog världsrekord för dottern. Något brukar alltid hända, men nu bara chillade vi ihop.

Och dagen blir inte sämre direkt. Nu ska jag gå och sätta på lite kaffe och mysfika med goda vänner som är på väg över för lek och snack. TGIF trots allt!

Och precis som Linda skriver, så måste man ju inte ha just Tokboken (även om den ser väldigt fin ut) utan man kan naturligtvis ha vilken liten bok som helst.

Själv tänker jag mig att det blir antingen Tokboken eller kanske en bloggbok via Blogg till bok så småningom med kategorin ”Ur barnamun” härifrån min blogg.