Den sömniga följetongen

Sovandet har inte direkt bättrat på sig. Första dagen utan lunchvila slutade i en lika långdragen som vanligt kvällsläggning, bara lite ledsnare.

Igår tog det 1,10 att lägga henne på dagen. Sen valde jag att följa några av de fina råd jag fått nedan (tack!) och väckte henne efter 1 timme. Hon var glad. Men kvällsläggningen tog ändå sina 55 minuter (Sen vaknade hon innan jag ens somnat och traskade över i vår säng. Där ligger hon (såklart) åt fel håll. Hon kramar mitt huvud och sparkar på Mats… Vänder man henne rätt tar det en halv minut innan hon hittat tillbaka igen…).

Fast man kan väl inte räkna med att saker och ting förändras över en natt. Funderar starkt på att följa Hannas råd nedan om att låta dottern vara uppe så länge hon vill och se om hon själv till slut kommer vilja sova. Kanske blir det senare mornar och ingen dagvila då, men med tanke på att jag är hemma med henne om dagarna och vi inte har någon förskola att passa så funkar det ju utmärkt.

Fick rådet av en annan vän här i London vars dotter slutat vila om dagarna och istället har ”quiet time” då hon sitter i vagnen under en promenad, ligger hemma i sängen och lyssnar på en ljudbok eller ser en film i soffan.

Vi får se. Vad det lider löser det sig ju. Det är bara det att när man är mitt uppe i det känns det hopplöst. Men som Vicki skrev nedan. Det är tur man är två om det!

Annonser

7 responses to “Den sömniga följetongen

  1. Man får verkligen prova sig fram och som du säger känns det ibland oändligt när man är mitt uppe i det.
    Har man som ni ingen tid som måste passas på morgonen så är det ju helt ok att låta V styra tiderna och man själv slipper ju bli så tjatig och irriterad.
    För vår del har jag trots allt velat få till några timmar på kvällen då jag och mannen kan hinna umgås lite. Senare, när Nora var alldeles ny var hon också uppe länge och kunde få lite ostörd tid när storasyrran somnat.
    Lycka till! Kram

  2. Jo, det blir tre småttingar på mindre än tre år (om allt går vägen!). Har alltid drömt om tre barn o så helt plötsligt efter att dottern fötts så blev vi tokfertila… Jag menar vår skrutta kämpade vi ju för i runt fyra år, så man tänker inte direkt på att skydda sig… Så, nu blir det en tajt liten ”dagisgrupp” här hemma. O vi är så klart jätteglada (om än ordentligt trötta…).

    Vi kör också med ”quiet time” här hemma (när vi hinner…) o ibland somnar hon, ibland inte, men det ger oss alla en (bråkfri) stund när vi softar ner lite. O ja, jag saknar också vuxentiden som ju blir lidande av att hon är uppe, men den blev det knappt ngt av med innan heller, så det här är bättre för oss. Vi kan dessutom inte dela på nattningen då vår fröken vägrar somna med pappa (som reser mkt i jobbet o är borta 2-3 nätter i veckan…), så jag bär hela det lasset själv. O man orkar inte bråka varje kväll (tur att vi har världens snällaste lillkille!).

    O jag vill poängtera att vi inte bara lät henne vara uppe i väntan på att hon skulle vilja sova… I början så pratade vi med henne o förvarnade henne många ggr om att det snart var dags att sova, så att hon var ordentligt beredd (o så klart trött). Vi tvingade henne dock aldrig i säng utan sa att det var sent o att hon behövde sova o frågade om hon ville. Var hon mkt upptagen av ngn lek körde vi med äggklockan: ”jag ser att du har roligt o du får leka en stund till Men! När klockan ringer då ska vi sova!”. O så ställde vi klockan på tre minuter (tillsammans) o när den ringde så kom hon (ett tips vi fick från BVC ang hur man avslutar ngt utan tårar…). Nu räcker det med att vi förvarnar henne. 🙂 O just det, vi väcker henne samma tid (7.45) varje dag, oavsett om vi ska till dagis lr vara hemma, (oftast) för annars sover hon helst till 9 – o somnar då inte förrän 22.30…

    Stort grattis till er tvåa förresten (det är verkligen jätteroligt med två!!). Hoppas allt går bra o att ni snart hittar ett sätt som funkar för er när det gäller nattning (alla är vi ju olika…). Kram kram!

  3. Hej. Har läst lite om er vardag i London och du har bra tips. Nu är det så att jag och en vän åker till London i slutet av nov. Vi skulle verkligen behöva lite tips om saker att se/shoppa/ äta. är detta något du skulle vilja skriva om? Tack på förhand. /anna

    • Hej Anna! Det ska jag försöka fixa. Har lite extratid i helgen då jag ska försöka knåpa ihop något om mina favoritställen i London. Säkert inte allas, men man kan testa det man tror man gillar.
      Härligt med Londonresa. Och i slutet av november har julbelysningen oftast kommit upp och bara den i sig är lite av en upplevelse!

  4. Pingback: Dagens Track Record | Queenstreet

  5. Pingback: Hyfsad fortsättning | Queenstreet

  6. Pingback: Mina Londonfavoriter | Queenstreet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s