Blodspya

Scenariot nyss (eller nåja, för ett litet tag sen, jag har haft att göra en stund som du snart kommer förstå…)

Jag sitter i köket och jobbar. Dottern har sin ”vila” och tittar på Mamma Mu i soffan. Plötsligt skriker hon upprört rakt ut. Jag springer in och får se svart sörja, som levrat blod, forsa ur hennes mun och hennes näsa.

Gissa om mitt hjärta stannade (ja i ärlighetens namn började jag grina) innan jag kom på att hon ju ätit blodpudding till lunch. Blodpudding som nu kommit upp i flytande form. Och så mycket. Över hela dottern. Över hela vita soffan. Över alla dockor och filtar som myst med dottern i soffan. När jag sedan bär henne till badkaret kommer det mer på lekfilten, på leksakskassaapparaten, på golvet, på ljusa heltäckningsmattan, på den vita mattan som ligger på heltäckningsmattan för att skydda den från slitage (hej England…), på sängen, på mig och på badrumsgolvet.

Nu är dottern nedbäddad i en i lakan inklädd soffa (överdraget och alla kuddvar ligger i tvättmaskinen och ovanpå den en jättehög som väntar på sin tur) och jag ser slutet av operation sanering.

Hoppas så att det var något knas med blodpuddingen och inte vinterkräksjuka (eller annan magsjuka för den delen). So far so good. Två timmar och dottern vill ha en rostad macka. Ska gå och fixa och se vad som händer. Sen mer tvätt… Happy lördag!

Annonser

9 responses to “Blodspya

  1. Nej fina gosiga va jobbigt. Det kan ju vara nåt som går Polly spydde ju 2g förra veckan. Nej fy och urk Kram på er

  2. Å stackare! Då vet vi kanske vad vi har att vänta :)….idag dock motsatsen. Nils var så hård i magen att han kämpade i en timme, grät och tryckte. Somnade utmattad på golvet utan resultat, kom först efter några timmars
    sömn.

    • Åh det får vi verkligen hoppas ni slipper. Faktiskt så har det, peppar peppar, inte kommit något mer, även om lilltjejen är rätt sänkt. Det blir mest slapp och vagnhäng idag helt enkelt, med rostade mackor och annat snällt mot magen.
      Hoppas Nils mår bättre! Inte kul det där heller… Du får köpa lite messmör till honom, det ska visst vara bra! 🙂

  3. Hoppas lilla V börjar må bättre snart, men vilken chock att se det du beskrev… men skönt att det var just bara blodpudding. Kram Anna

  4. Stackars liten! Och STACKARS mamman – jag är jättekänslig för spyor :/
    Krya på lillan!

  5. Camilla Orreving Toniolo

    Ah, men usch! Era stackare! Och just blodpudding av alla tänkbara maträtter. 😦

  6. Hu! Jag har också varit med om blodpuddningsspya, verkligen vidrigt. Hoppas det inte kommer mer.

  7. Pingback: Vi kom bara halvvägs | Queenstreet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s