Hej gullungen, lilla plutteluttan

Så säger storasyster jämt när hon kommer för att gosa med lillasyster. Det och ”jag älskar henne”. So far so good. Frågan är hur det går när lillasyster börjar göra anspråk på hennes leksaker…

Men jag skulle ljuga om jag påstod att vi inte märkt någon skillnad på storasyster. Men hon agerar inte ut genom att vara elak mot lillasyster. Däremot så har hon plötsligt väldigt nära till gråt. Och det är för det mesta fejkgråt. Och när jag säger väldigt nära så pratar vi mest hela tiden. Och hon vill vara nära. Helst sitta i mitt knä samtidigt som jag matar lillasyster. Det är rätt trångt vid frukostbordet vill jag lova! Men jämfört med vad jag hört kan vara uttrycken för syskonavundsjuka så tycker jag väl storasysters gråt är rätt hanterbart (även om jag naturligtvis får bita mig i tungan ibland och att gråten ibland har samma effekt på mig som naglar på svarta tavlan har på andra).

Annonser

One response to “Hej gullungen, lilla plutteluttan

  1. Vore väl konstigt om man inte märkte någon skillnad.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s