Hittade ett citat att ta med sig. På mycket oväntad plats. Trodde väl inte glossiga magasin skulle beröra mig så jag måste skriva ner, skriva av, skriva upp boken på att-läsa-listan (som för övrigt är olidligt lång då energin just nu bara räcker till just blädder i glossiga magasin, när ens det hinns med). Det var Sofis Modes krönikör Annika Marklund som i sin tur citerade PO Enquist:
”Kastar man bort smärtan var den ju förgäves. Då gjorde den ju bara ont.”
Publicerat i Allt annat
Åkte båt ut till skärgården idag igen. Vädret kräver nästan det.
På båten gick en mamma och dotter förbi oss flera gånger. Dottern var i V’s ålder och intresserade sig därför för henne. Jag kände igen mamman. Så in i bängen. hon log trevligt varje gång de passerade oss. Jag har ju tillbringat min barndoms somrar ute på ”vår” ö. Någon gång i tonåren slutade jag vara här så mycket för att nu vända åter. ”Det är säkert någon som bor här, som jag borde känna igen, som nu tycker jag är oerhört dryg som inte hejjar” tänkte jag.
Lite senare under resan började V och dottern till mamman jag kände igen att leka. De älskade varandra. När det var dags för dom att kliva av ett par bryggor innan oss pussades de ömt farväl.
Och där och då slog det mig. Klart jag känner igen henne. Hon är ju en känd skådespelerska!
Man kan tycka att jag, med tanke på mitt jobb, skulle vara bra på sånt där. Men att spotta folk utanför deras sammanhang, det är inte min grej. Jag är liksom lite för ointresserad tror jag.
Det har hänt mig en gång tidigare. Då sa jag snabbt ”hej” till tjejen jag tyckte kändes bekant. Det var på NK och först efter att tjejen passerat insåg jag att jag just hälsat på kronprinsessan Victoria!
Publicerat i Allt annat
Vi fortsätter att utforska Regents Canal. Mest för att det är mysigt och bilfritt att cykla där, men denna gång även för att ta oss till Hackney för att hämta Mats cykelhjälm han glömt när han var på möte där.
När vi har cyklat tidigare har vi ju slutat vid Angel där Islington Tunnel gör att man inte kan ta sig fram längs med kanalen längre. Men om man tar sig förbi Angel och ner vid Camden Passage finns där en nedgång på andra sidan tunneln så man kan fortsätta sin kanaltur. På vägen mellan Angel och Hackney cyklade vi förbi mysigaste fiket där vi stannade för lunch på väg tillbaka:
Publicerat i Londonvardag, Mat
Sol, shortsväder och premiärdopp i havet igår. Regn och rusk idag. Midsommar imorgon. Allt är som vanligt…
Fast tilläggas bör att väderprognosen faktiskt lovar gårdagens väder för morgondagen. Om det stämmer återstår att se.
Publicerat i Fest, Family & Friends
Köpte present häromdagen. När jag frågade om bytesrätten fick jag detta:
Ett ”gåvokvitto”. Smart grej. Det kan man ge tillsammans med presenten (om man vill, jag lade det tillsammans med kortet på presentbordet) utifall att mottagaren önskar byta. Då behöver denne inte ställa den jobbiga frågan om kvitto och där står heller inget pris så man kan se exakt hur mycket jag tyckte de var värda i kronor och ören (eller snarare pund och pennies såklart) om de inte vill byta (för om de vill det lär de ju märka hur som helst).
Publicerat i Shoppat
Sushi till mig, yakuniki (ja eller hur det nu stavas…) till lillebror och en varmkorv till V (med ärtor till som vitaminalibi).
Snabbmat var grejen ikväll, nyanlända till Stockholm som vi är! Sjunger som på den där söka-man-såpan ”det blir en sommar i Sverige…”!
Publicerat i Mat, Mobilblogg
Nehepp. Det bidde ingen prins av den grodan i alla fall.
Publicerat i Barn
Min ena lillebror var ju här förra veckan med sin flickvän, och för en gångs skull var jag inte ensam om att ta fram kameran och fota allt möjligt märkligt:
Här förevigas avslutningen på vår kväll på favoritpuben. Med kanske nya favoritefterrätten (det är Crème Brulée som fått konkurrens). Sticky Toffee Pudding. Vi lurar alla som kommer och hälsar på att prova och hittills har ingen varit särskilt begeistrad innan (”jo men ta det, det är liksom en fuktig sockerkaka med kolasås och glass” kanske inte övertygar), men heller har ingen ångrat sig efteråt. Det är galet gott!
Det här måste jag lära mig göra själv till vi flyttar tillbaka till Sverige, för jag vill inte vara utan!
En liten kul parantes. Det tog rätt lång tid då jag bodde här förra gången innan jag fattade att ”pudding” inte nödvändigtvis var en pudding, utan efterrätt i allmänhet. Jag tyckte det var väldigt trist att alltid få frågan ”do you want any pudding” när jag ju inte alls ville ha någon himla pudding, varför skulle sällskapet begränsa mitt val så liksom, att jag tvunget skulle behöva ta en pudding och inte paj…
Efter vår pudding i torsdags gick vi vidare. I ösregnet. Lillebror som glömt sin jacka tog efter lång övertalning min sjal över axlarna, den var ju blommig! Och han är nitton. You do the math… Det blev suddigt, men jag lyckades få till ett bildbevis ändå, sorry brorsan!
Efter sista drinken gick vi hem med ett av månen upplyst nattlondon för ögonen.
Publicerat i Fest, Family & Friends, Londonvardag, Mat
Queenstreet 