På bästa Erikshjälpen. En spis till tjejerna, med lite annat smått och gott som gamla slevar och pyttiga kaffefat vi plockade ihop för en tjuga eller så – roligare än leksaksaffärens dockservis tycker jag:
Och en symaskin till mig. Sorry Vickivännen, det blev en Husqvarna till slut ändå:
Dessutom gamla spetsgardiner som ska hänga i dörrarna i skärgårdsstugan istället för myggnät och två handvirkade grytlappar för en krona stycket.
Publicerat i Inredning & fix, Prylar, Shoppat
Var tvungen att citera en av mina favvolåtar. Robyns Konichiwa Bitches (som i sin tur citerar boxningstugg, Mohammad Alis kända matcher). För att… För att det gick bara, haha!
Vad jag egentligen skulle skriva om var spelet Rumble (för iPhone). Har du testat? Ett bokstavsochordspel lika beroendeframkallande som Wordfeud. Ja åtminstone för mig. Ladda hem och adda mig. Om du vill. Jag heter NW3 och spelar oftast mitt i natten. Under den där tysta amningen (för att få bebis att så småningom fatta att dag är dag och natt är natt, uppmanas man prata med bebis vid dagmatning, men vara tyst och ha det mörkt vid nattamaten). Låter som jag spelat i en halv evighet. Det är lögn. Jag började i natt. Och spelade tills jag vunnit en match. Och ser fram emot fler i natt!
Publicerat i Prylar
I vårt kök står en riktig trotjänare. Svärföräldrarnas Electrolux Assistent. I den har jag bakat familjens bröd varje vecka i flera år. Den är stark. Den är lättdiskad. Den rymmer en stor deg. Den är bäst helt enkelt.
Som jag höjt den här apparaten till skyarna, tar det lite emot att erkänna att… jag inte är helt nöjd med dess mixerdel. Eller den delen man skulle kalla en matberedare gissar jag. Dels är det aningens meckigt att vänta på assistenten och sätta på tillbehören, men det är en bisak. Det viktiga är att den inte känns stark nog. Att man inte kan lägga ner mer än en morot åt gången. Att jag fick göra mandelmassan i tre omgångar till semmelbaket sist. Det går. Men det är omständligt. Så omständligt att jag emellanåt helt sonika tar fram rivjärnet istället, eller bara skär i bitar vilket resulterar i att det är svårare att få i dottern grönsaker, eller köper färdig pesto istället för att göra egen.
Därför har jag nu bestämt mig. Vi ska köpa en matberedare. Eftersom jag aldrig kommer baka i något annat än i Electroluxen och eftersom den har både köttkvarn och passertillsats behöver vi verkligen bara någon som hackar, river och maler. Som är lätt att ta fram eller helst så liten och smidig och snygg att den kan stå framme jämt. Som man kan hacka grönsaker, riva ost, göra nötsmör och fisk- och köttfärs. Typ.
Men vilken ska man köpa? Jag har surfat runt och letat tester och hittat allt från en budgetvariant från Bosch som får bra betyg, en retrosnygg från Moulinex och en dyr från Cuisinart. Bland annat… Där finns ju tusen och tusen. Så jag tänkte höra. Har du en hemma? En du gillar? En du kan rekommendera? Alla tips tas tacksamt emot!
Igår vägrade min dator plötsligt släppa in mig på Facebook. What’s up med det? Är det för att jag nu tvångsfått Timeline och datorn vill skona mig från irritationen? Knappast. Via telefonen kommer jag in, men datorn säger no-no. Någon aning om vad som hänt?
Lagom till sommarens OS här i London ska världens största gratis-wifi-zon finnas tillgänglig här. Två hela stadsdelar stor. I hela Westminister och i Chelsea/Kensington ska man kunna surfa gratis.
Bra tycker jag. Och jag är förvånad att det inte är mer utbrett. Att ingen operatör tagit på sig den äran i Sverige t ex. Tänk vad bra för turismen. Vad ska man med kartor och guide-appar till om det kostar multum att koppla upp sig? Visst. En del kommer kunna snyltsurfa hemma, men jag tror ändå att de flesta vill ha sitt egna trådlåsa som man vet funkar och som man kan lita på. Dessutom, vilken reklam för operatören i fråga. De syns överallt och kommer för de flesta vara top-of-mind när de själva ska välja operatör hemma.
Jag önskar mig hejdå Wifikartan och hej gratis-wifi-Sverige.
Publicerat i Londonvardag, Prylar
Störigt när man för en gångs skull får ihop ett Z-ord i Wordfeud som inte är zoo, zon eller zoom att mötas av ”invalid word”. Så f-n heller… Jag har frågat min kompis SAOL.
Publicerat i Prylar
Google listar varje år de mest populära sökningarna. I år har det handlat mycket om Eric Saade, Anders Behring Breivik, LCHF och cupcakes. Men om man tittar på listan över mesta sökningar ser den ut så här:
1. Facebook
2. YouTube
3. Aftonbladet
4. Blocket
5. Hotmail
6. Google
7. Hitta.se
8. Eniro
9. Expressen
10. Translate
Man undrar ju lite lätt, behöver man googla för att hitta till aftonbladet? Att man inte bara testar först att bara sätta ett punkt-se efter. Men det som förvånar mig mest är de personer som googlat Google. På Google…
Publicerat i Prylar
På Facebook har jag 335 vänner. I verkliga livet betydligt färre. På Facebooks vänlista finns de jag känner väl, de jag någon gång jobbat med/gått i skolan med/hängt med. Där finns också bloggkompisar och andra jag aldrig träffat på riktigt. Men likväl vill ha där. På vänlistan.
Jag är inte överdrivet aktiv på Facebook. Jag postar mina blogginlägg och läser lite vad de jag känner gjort. Men så är det ju så, att där i nyhetsflödet dyker de där ”vännerna” upp som, och det här låter hemskt, jag faktiskt egentligen inte bryr mig om vad de gör. Då tänker jag att jag borde rensa lite i min lista. Men så törs jag inte. Tänk om den där tjejen som var kompis med den där kollegan jag sommarjobbade med i två veckor för femton år sen blir sur. Hon som jag träffade en gång på en blöt fest hemma hos kollegan och som vid något tillfälle addat mig på Facebook.
Men så idag såg jag. Bland vänförslagen. En kille jag jobbat med. En jag har varit vän med. På Facebook. På jobbet hängde vi inte. Vi pratade knappt. Vi var Facebookvänner, men är det uppenbarligen inte längre. Han hade alltså ”unfriendat” mig. Bra jobbat. Han hade väl suttit och irriterat sig på att jag dök upp och störde hans nyhetsflöde och klickat bort. För faktiskt. Man behöver inte ha koll på alla man någon gång har träffat.
Publicerat i Prylar
I Wordfeudchatten med vännen, tillika småbarnsmamman, Lotta sedan hon kammat hem en massa poäng på ordet ”kelp”.
Jag: WTF är kelp???
Lotta: Fiskmat.
Jag: Visste du det eller testade du bara ord?
Lotta: Har hört ordet i Svampbob som jag sett 100 gånger!
Publicerat i Prylar
Jag blev på riktigt upprörd när jag hörde att det fanns en fuskapp till Wordfeud. Vem vill vinna på så sätt? De flesta som spelar är ju (troligtvis) mer eller mindre vuxna dessutom. Är någon så omogen?
Nu har appen dragits tillbaka. Av juridiska skäl. Inte för att den är omoralisk, utan för att upphovsmannen inte angett källan till sin ordlista. Med andra ord kan han/hon göra en liten ändring och vara tillbaka på banan igen. Shame on You…
Publicerat i Prylar
Det artar sig. Veras filmmapp rymmer nu klipp från hennes första levnadsår och det andra är i görningen. Min dator andas och fungerar lite lättare nu med 25GB frigjorda för annat skoj.
Publicerat i Barn, Inredning & fix, Prylar
Jag vet ju att det tar tid att redigera film. Jag har ju till och med jobbat med det. Ändå blev jag besviken och lite förvånad att jag inte hann mer än sju kortfilmer igår. Alla på Vera. Ja innan henne filmade jag aldrig.
Planen är en film per månad under hennes första år. Andra året blir det nog lite färre och med tematiska filmer. Typ häng med bästisen Nils. Eller bad i stan. Eller en sommar i skärgården. Alla filmer ska ligga runt tre minuter (utom den på dopet där såklart Veras klätterträd skulle få plats i slutet så den stannade på dryga fyra).
Det som tar längst tid är nästan att hitta passande musik och att omvandla filmerna till MOV. Även det visste jag. Sju filmer. Det är nästan 3,5 timme i bara väntan på att datorn ska jobba med omvandlingen. Tid när jag inte kan använda redigeringsprogrammet. Ändå. Ändå tänkte jag ”det här tog längre tid än jag trott”.
Samtidigt får man ju vara rätt nöjd. 15 GB är frigjorda på datorn redan. Tur det nu när alla serier börjar få säsongspremiär…
Publicerat i Prylar
Ja enligt DN. De skriver om Wordfeud (som jag, precis som 700 000 andra svenskar fastnat för) och hur sk Alfapetpuritaner kritiserat spelets ordlista. Och jo, jag är en av dom. Jag störs av att jag inte vet vad jag kan och får lägga. Hur får jag böja? Hur som helst, har svaret blivit allt som oftast då jag provat.
När jag läser reglerna för Alfapet inser jag dock, att det kanske är jag som har fel. Litegrann. För där står ”kom överens om vilka böjningsformer som ska gälla för orden”. Så det är väl bara jag och de jag spelat med som haft överenskommelsen – inga böjningar.
Däremot står tydligt att förkortningar inte är tillåtna. Något Wordfeud är rätt frikostiga med. Ibland. TV och CD är t ex okej, däremot inte AB…
”Använd SAOL om ni är osäkra” står det vidare i Alfapets regler. Något som är svårt i Wordfeud då de använder en annan ordlista. Varför? SAOL vill tydligen inte vara med i leken. Trist tycker jag. För nu har jag ju nobbats för ord som ör, zen, ina, sauna och brax. Däremot fick jag, märkligt nog, okej för pints…
Publicerat i Prylar
Läste att Fraidi var i England på konferens. ”Ett tekniskt u-land” hävdade hon, ”inget wifi på hotellet”. Jag kommenterade och höll England lite om ryggen. Det skulle jag aldrig gjort. Strax efter märkte jag att jag inte hade någon mottagning på min mobiltelefon. Det blåste hårt och ösregnade ute. Tydligen tillräckligt för att slå ut en av de största mobiloperatörerna en hel dag! Det är sådana stunder man ångrar att man bestämt sig för att inte ha någon fast telefon.
Publicerat i Londonvardag, Prylar
Hyfsat nöjd med mitt förstadrag i det här spelet:
Ja, jag har också blivit hooked… Du?
Publicerat i Prylar
Har förresten fått svar från 3 angående min önskan att byta mitt fasta abonnemang mot ett kontantkort. Föga förvånande håller de fast vid sina stelbenta regler och förlorar därmed mig som kund. Så här skrev deras kundombudsman som svar på mitt mail (som du kan läsa här):
Hej Mikaela,
tack för att du har tagit dig tid att skriva till mig. Det är mycket roligt att läsa att du är nöjd med 3 och att ditt mobila bredband har fungerat bra. Vi tycker det är väldigt kul att du gärna vill fortsätta vara kund hos oss.
Självklart har vi förståelse för att våra kunders behov ändrar sig med tiden och att man kanske vill byta sitt abonnemang mot ett kontantkort som passar sitt användarmönster bättre.
När man tecknar ett abonnemang med 3 ingår man ett avtal. I abonnemangsavtalet står det en bindningstid som avtalet löper på och en uppsägningstid ifall du som kund skulle vilja avsluta ditt avtal.
Eftersom du betalar för ditt abonnemang under uppsägningstiden föreslår vi att du använder abonnemanget fram tills sista dagen för att inte betala dubbelt. När abonnemanget sedan är avslutat är du varmt välkommen att använda ett simkort för 3Kontant i ditt bredband och fylla på kortet efter ditt behov.
Hahaha. ”För att inte betala dubbelt”. Som att jag tänkt skaffa kontantkortet samtidigt. Som att jag tänkt göra det hos dom då de inte kan rucka på sina regler. Jag svarade:
Tack för ditt svar.
Nu var det ju just det som var saken. Jag är väl medveten om att det står tre månaders uppsägningstid i kontraktet. Jag förstår bara inte att man kan vara mer flexibel med sina regler. Jag vill ju stanna kvar som kund hos 3 genom att byta till ett kontantkort. Inom ett år är jag dessutom troligtvis tillbaka i Sverige och åter i behov av ett fast abonnemang. Men med dessa stelbenta principer kommer jag ju naturligtvis välja en annan operatör, både för mitt kontantkort och för mitt framtida engagemang.
Varpå detta fick avsluta det hela:
Riktlinjerna är uppsatta framförallt för våra kunder men även för våra anställda. Det måste vara tydligt vad som gäller vid uppsägning av abonnemang för att minska förvirring, och missförstånd.
Naturligtvis finns det fall där vi är flexibla med våra riktlinjer, men enligt vår bedömning är detta inte ett unikt fall där flexibilitet behöver tillämpas.
Så blev det då som jag skrev till dom från början. De vinner tre månaders betalning, men förlorar en trogen kund som annars sannolikt stannat hos dom i åratal.
Men nu. Vilket kontant mobilt bredband har du? Vilket ska jag skaffa?
Publicerat i Prylar
Efter ett år av fram-och-tillbakaresande mellan London och Stockholm har jag insett att jag inte utnyttjar mitt mobila bredband fullt ut. Jag tyckte därför det vore smart att byta mitt fasta abonnemang mot ett kontantkort.
In i närmsta 3-butik ”tyvärr, du måste ringa kundtjänst”. Ringer kundtjänst. Väljer ”avsluta abonnemang” och får till svar ”det är för närvarande över 20 minuters väntetid”. Undrar stilla om väntetiden varit densamma om jag valt ”skaffa abonnemang”.
Kommer efter nästan en halvtimme fram och får veta att min önskan är omöjlig att uppfylla. Först måste jag avsluta mitt abonnemang, betala mina tre uppsägningsmånader, sedan kan jag skaffa ett kontantkort.
Dessa stelbenta regler. Precis som tjafset jag hade med Telenor för ett år sedan.
”Kan jag hjälpa dig med något mer” frågade den kundservicetjejen. ”Ja, vem kan jag kontakta för att få berätta hur knäppt jag tycker det här är?” Kundombudsmannen. Via mail.
Sagt och gjort. Nu väntar jag på svar:
Jag har under flera år haft ett abonnemang för 3s mobila bredband. Jag har varit mycket nöjd med det, därför vill jag gärna fortsätta som kund hos 3 även om jag nu tillfälligt flyttat utomlands. Jag ringde därför 3s kundservice för att byta mitt fasta abonnemang till ett kontantkort jag kan använda då jag är hemma i Sverige och hälsar på. Jag fick veta att det inte går. Att jag först måste säga upp mitt fasta abonnemang, betala de tre uppsägningsmånaderna och sedan skaffa ett kontantkort (alternativt ha dubbelt bredband i tre månader).
Jag måste få meddela att jag tycker detta är oerhört dumt. Eftersom jag inte anser mig värdesatt som kund kommer jag naturligtvis, när de tre uppsägningsmånaderna fortlöpt, vända mig till en annan operatör för mitt kontantkort. En operatör jag med allra största sannolikhet sedan kommer teckna ett fast abonnemang med när jag flyttar hem igen.
Så vinsten för 3 är tre månaders betalning. Förlusten är en trogen kund som hade stannat kvar om 3 bara varit lite flexibla i sin hantering.
Jag ser fram emot ett svar och en förklaring på varför reglerna inte kan tillämpas efter tillfället.
Med vänliga hälsningar
Publicerat i Prylar
Det där med att bo i andrahand. Att leva med en annans saker. Hur tänkte man när man köpte en stavmixer som inte går att ta isär? Där man måste försöka pilla och diska med hela mixern i handen, inklusive sladd och kontakt. Istället för att bara skruva av och stoppa i diskmaskinen.
Och framför allt. Hur tänkte man när man tillverkade den så? Kan det någonsin vara praktiskt alternativt så himla mycket billigare att producera?
Publicerat i Londonvardag, Prylar
Queenstreet 